Hem / Sagt i branschen / Straffa den som straffas bör

Straffa den som straffas bör

Artikel skriven av Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och rådgivning

 

Dagen efter Altermarks och Nilssons rapport kommer kom det idag ännu en ny utredning, SOU 2017:37. Nu handlar det om hur myndighets-Sverige ska kunna förebygga, förhindra, upptäcka och beivra kvalificerad välfärdsbrottslighet riktat mot bland annat den personliga assistansen. Lars-Erik Lövdén har varit utredare.

Inom assistansen finns en dom som visar på att det faktiskt förekommer grov kriminalitet riktad mot reformen (Svea hovrätts dom 2015-07-23 i mål B 5912-14). Avsnitt 5.4.2 i utredningen beskriver brottet.

”34 personer för bl.a. grova bedrägerier och grova bidragsbrott. En av huvudmännen dömdes för grovt bedrägeri, grovt
bidragsbrott, grovt bokföringsbrott och grov urkundsförfalskning till fängelse i sex år. En annan dömdes för grovt bedrägeri, grovt
bidragsbrott och grovt bokföringsbrott till fängelse i fyra år och nio månader. Övriga 32 dömda fälldes till ansvar för grova bedrägerier och/eller grova bidragsbrott, penninghäleri eller häleri i varierande grad. Påföljderna varierade mellan villkorlig dom, i allmänhet med samhällstjänst, upp till fängelse i 3 år och 4 månader. Två av de åtalade meddelades näringsförbud. Domen överklagades till hovrätten av samtliga dömda och av åklagaren. Hovrätten gjorde i stort sett samma bedömningar som tingsrätten. Hovrätten fann dock till skillnad från tingsrätten att de organiserade bedrägerierna med assistansersättning skulle rubriceras som grova bedrägerier i stället för grova bidragsbrott. Målet handlar om bedrägerier om cirka 30 miljoner kronor
gällande utbetalningar av assistansersättning från Försäkringskassan. Ett knappt tjugotal personer med assistansbehov, s.k. brukare, var i centrum för bedrägerierna, men ingen av dessa var misstänkta för brott. Det handlade om sjuka och handikappade personer med i flera fall stora stödbehov som hade beviljats rätt till ersättning från Försäkringskassan.”

Ekobrottsmyndigheten rapporterar också om upplägg där kriminella genom oseriösa företag försöker att komma åt assistansersättning, något som naturligtvis är helt oacceptabelt. När det gäller assistansen så ligger den ganska långt ner i skalan när det gäller antalet anmälningar. Problemet är att det snabbt blir mycket pengar när någon begår ett brott inom just assistansen. Utredningen har kommit fram till att det totala antalet anmälningar fördelar sig enligt följande: tillfällig föräldrapenning (25 procent), föräldrapenning (14 procent), sjukpenning (12 procent), sjukersättning (10 procent), barnbidrag (9 procent), bostadsbidrag (9 procent), bostadstillägg (6 procent), aktivitetsstöd (4 procent), assistansersättning (3 procent) och därefter aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, bilstöd, boendetillägg, handikappersättning, tandvårdsstöd,underhållsstöd och vårdbidrag.

Försäkringskassan har totalt rapporterat 88 anmälningar som rör assistansersättning. Den tid brotten sägs ha pågått varierar mellan 1–7 år i 43 av anmälningarna. Beloppen varierar från 12 400 kronor till 2,3 miljoner kronor i de brotten. I 16 andra anmälningar ligger beloppet mellan 126 000 kronor–10,1 miljoner kronor. 59 av de 88 anmälningarna handlar alltså om misstankar om kvalificerad välfärdsbrottslighet.

I den tredje delen i utredningen framlägger utredningen sina förslag som ska motverka brottsligheten. Förslagen som berör assistans är bland annat:

  • En ny enhet för utredning av bidragsbrott inrättas hos Försäkringskassan och mål om brott mot bidragsbrottslagen handläggs vid Ekobrottsmyndigheten.
  • Assistansanordnare omfattas av den underrättelseskyldighet som finns i 31 § 110 kap SFB
  • Bolagsverket ska i större utsträckning än idag kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas vid registrering så att inte falska identiteter eller målvakter används inom personlig assistansverksamhet
  • Regeringen bör utreda frågan om en samordnad statlig utbetalningsfunktion.
  • Myndigheternas möjligheter till informationsutbyte utökas.
  • Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ges möjlighet att göra besök på den adress där den enskilde är eller kan antas vara bosatt. Ett folkbokföringsbrott införs.
  • Straffet för grovt bidragsbrott skärps till max 6 år och bidragsbrottslagen utvidgas till att också omfatta utbetalningar till bl.a. juridiska personer.

Och sen kommer det då. Det som berör den assistansberättigade (eller den som söker assistans).

  • Det föreslås införas ny reglering om försäkringsmedicinska utredningar

Det framförs att Försäkringskassan i och för sig har stöd i lag för att inhämta utlåtanden och att den som söker en insats genomgår en viss undersökning men att de utredningar som idag utförs inte är användbara vid bedömning av rätten till assistansersättning. Det finns idag inga standardiserade (ajajajaj, min kommentar) försäkringsmedicinska utredningar utan kassan fattar sina beslut med stöd av olika typer av intyg som ibland skrivits i löpande text och/eller har skrivits av läkare som anlitats av den som är anordnare. Inom parantes måste jag säga att jag inte riktigt förstår hur de kan ha missat de nya läkarintyg som FK har tagit fram och som ligger väldigt långt från det som beskrivs här. Blanketterna har inte utrymme för någon som helst löpande text! Utredningen måste ha arbetat med det här väldigt tidigt i sitt arbete och sen inte uppdaterat sina texter. Beklagligt. Nåja. Förslag till hur de försäkringsmedicinska utredningarna ska genomföras har lämnats i en tidigare utredning, SOU 2015:17 och Lövdéns utredning menar att de förslag som läggs fram där hade varit bra att använda.

Enligt Susanne Berg, innebär det att det sk Hässleholmsförsöket börjar tillämpas på alla där Försäkringskassan anser att det behövs. Susanne menar att det innebär en godtycklighet som gör att förslaget strider mot Europakonventionen.

I en C-uppsats av Malin Berg som kom 2011 (Assistansfusk – En mediekonstruktion) var Hässleholmsförsöken en konsekvens av den moralpanik som uppstod efter medierapportering om assistansfusk. Och nu börjar säcken att knytas ihop lite grann.

Enligt Altermark och Nilsson är beräkningarna om hur omfattande det sk ”fusket” ytterst ovälgrundade.

Om då fusket inte är så stort. Och om de försäkringsmedicinska utredningarna som föreslås var konsekvenser av en TRO att fusket var större än det är. Varför ska då den metoden användas i de fall handläggare anser att det behövs när det DESSUTOM redan tagits fram nya läkarintyg som ska motverka de problem som lyfts upp i den här utredningen? Nej, i sopkorgen med just det förslaget!

Det betyder naturligtvis inte att vi inte ska ta brott riktade mot reformen på allvar. Jag delar justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons uppfattning att vi måste öka samhällets förmåga att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Jag anser också att det är viktigt att vi benämner de brott som riktas mot reformen på rätt sätt. Även här kan jag dela justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons mening: ”Vi måste se på denna kriminalitet som den organiserade brottslighet det faktiskt handlar om.” Brottslingar ska straffas. Inte personer som söker personlig assistans.

 

Artikeln på ABH:s hemsida

Titta också på

För de anordnare som ligger på gränsen finns inte mycket uthållighet kvar

Vi hade äran att ha med Hanna på vår Spiraträff i Stockholm den 19 januari. …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *